Både företag och privatpersoner betalar in dryga skatter och avgifter. I utbyte erhåller vi ett visst mått av skydd, säkerhet, utbildning, trygghet och vård.

Till trygghet kan räknas att staten vid en händelse som den nu pågående pandemin, med stora ekonomiska och samhälleliga konsekvenser, erbjuder löntagare att de gemensamt med arbetsgivaren kan sänka sin ersättning mot att få behålla jobbet i svåra tider. Det finns liknande konstruktioner i de flesta jämförbara länder.

Tillväxtverket, den svenska myndighet som sköter korttidsstödet, har ett anseende som efter en förtjänstfull inledning de första kvartalen 2020, har falnat betänkligt i många företags ögon. Ansökningssystemet har komplicerats nästintill ogenomtränglighetens gräns.  Bedömningar av till exempel lönsamhetsutveckling är i vissa fall alldeles för grunda.

Genom att uppmana de som drabbas av negativa beslut att överklaga framstår det som att myndigheten vill få lagstiftningen prövad. Det ger möjligheter för större aktörer, men för medelstora företag saknas oftast resurser att ge sig hän rättsstrider.

Jag leder SOL Facility Services, en personalintensiv verksamhet med cirka 700 medarbetare inom städning och annan service av kontor, hotell, fartyg med mera – branscher som drabbades hårt av restriktioner. Stödet var av stor vikt för företagets överlevnad när covid-19 slog till och 70 procent av intäkterna försvann omgående. Med Tillväxtverkets, och andra myndigheters stöd, lyckades företaget bevara verksamheten och uppvisar idag en lönsamhet långt över genomsnittet för branschen.

Bedöm oss medelstora företag för vad vi är: ihärdiga, effektiva och viktiga garantier för Sveriges fortsatta välfärd och tillväxt.

Tina Hellstadius, Koncernchef SOL Facility Services

SOL mottog dock nyligen ett mångmiljonkrav från Tillväxtverket, i form av ”Beslut om omprövning av eventuell återbetalning”. Till kravet bifogade Tillväxtverket en graf över verksamhetens omsättning, som man anser illustrerar en illavarslande trend ned mot en bottenlös förlust. Myndigheten har dragit en trendlinje utifrån två angränsande års mycket särskiljande resultat. Tillväxtverket har inte valt att se på lönsamheten före dessa två år, inte heller valt att se på lönsamheten när coronarestriktionerna lyfts. Tillväxtverket bortser också från att våra auktoriserade revisorer intygat att vi är ett lönsamt bolag. Det gör att vi ställer oss frågande till hur myndigheten gjort sin bedömning.

Pandemin inträffade nämligen året efter vårt företag tagit sig ur två stora olönsamma avtal och gått igenom en rekonstruktion där både rekonstruktör, Stockholms tingsrätt, Skatteverket samt övriga borgenärer samstämmigt bedömde att SOL genom avveckling av de olönsamma avtalen var lönsamt igen. Tillväxtverket verkar alltså göra motsatt bedömning av bolagets lönsamhet än övriga sakkunniga inom området.

Tillväxtverket ser mycket negativt på en minskad omsättning och åtgärder för att hantera tillfälliga utmaningar. Vad myndigheten missar är att en minskad omsättning kan vara positivt för ett bolag och dess långsiktiga lönsamhet. I Tillväxtverkets ögon är en nedåtgående omsättning dock ett bevis för att ett bolag är olönsamt, en lyckad företagsrekonstruktion gör att Tillväxtverket dömer ut en verksamhet som utsiktslös. Trots att sådana omständigheter kan vara beviset på det motsatta, som det är i vårt fall.

I den bedömningen missar Tillväxtverket de särskilda förhållanden som ligger bakom siffrorna, samt misstolkar betydelsen av en lyckad rekonstruktion. Vi uppvisade ett positivt resultat året före pandemin, vilket Tillväxtverket bortser från. Man bortser också från det faktum som alla företagare känner till, nämligen att man inte ska stirra sig blind på enskilda nyckeltal, akta sig för att använda sig av för korta mätperioder och se till varje enskilt företags förutsättningar. Utgångspunkten är att en rekonstruktion inte beviljas, om inte ett bolag uppvisar en lönsam plattform. Har Tillväxtverket en annan tolkning av existerande lagstiftning?

Vi är stolta över att ha lyckats hantera en svår situation, och tagit oss ur två avtal som på grund av ändrade förutsättningar plötsligt blev problematiska. Liksom att vi i ett utmanande läge har lyckats med en rekonstruktion.

Vi är stolta över hur vi som ett företag med en volymförlust om 70 procent under covid-19 hanterade situationen med hjälp av stödet från myndigheter och förhandlingar med konkurrenter istället för att friställa medarbetare.

Vi är också stolta över att vi sedan restriktionerna släppte i juni, har höga marginaler som är över branschgenomsnittet, viket både intygats och bevisats.

Det är vår uppmaning att Tillväxtverket, trots medias rapporteringar om organiserad brottslighet som skor sig på stödpengar, och om börsbolag med vinster i miljardklassen som fått stöd, inte ska frestas att kasta ut barnet med badvattnet. Bedöm oss medelstora företag för vad vi är: ihärdiga, effektiva och viktiga garantier för Sveriges fortsatta välfärd och tillväxt.

Tina Hellstadius
Koncernchef SOL Facility Services

SOL Facility Services AB är ett ledande facility management företag i Sverige och levererar ett brett utbud av service inom IT, kontorsmateriel, städ-, hygien- och underhållstjänster till privata och offentliga uppdragsgivare. Med erfarenhet från besöksintensiva miljöer såsom kryssningsfartyg, flyg, tåg och processindustrin samt uppdrag inom sjukvård, hotell, livsmedel och offentliga lokaler är SOL FS en helhetsleverantör av facility services med verksamhet i Stockholm, Göteborg och Skåne. SOL Facility Services AB är en del av finska Solemo OY, som sysselsätter totalt 14 000 medarbetare.

Läs mer här:

 

Taggar: